Att coacha sin inre kritiker

En av de förmågor vi människor begåvats med är förmågan att vara oerhört självkritiska. På något sätt är det sinnets tendens att alltid leta efter det som är fel, för att rätta till det. Helst innan någon annan märker det.

Ibland är det dessutom så att vi via våra utbildningar och yrkesval förstärker den här tendensen, vi tränas som ekonomer att söka fel, som ingenjörer och tekniker att undvika fallgropar, utbildningen och arbetslivet uppmuntrar dig som hela tiden gör rätt. Vilket, om vi driver det långt resulterar att vi alla har en liten polis på våra axlar som hela tiden ser till att övervaka att det inte blir fel och att vi håller oss inom ramarna.

Ofta lever den här ”vän av ordning” under namnet ”vår inre kritiker”. En liten men envis röst inom oss som i tid och otid talar om vad vi ”borde”, vad vi ”skulle”, och vad vi ”måste”. Det är vår inre kritiker som talar om för oss att vi inte duger som vi är och ser till att de mål vi sätter för oss själva förblir ouppnåeliga.

Vi lever i en tid som hyllar våra inre kritikers förtjänster, på TV matas vi av än det ena, än det andra programmet där amatörers försök att laga mat, bygga hus, fostra barn och att sköta privatekonomi kommenteras och kritiseras av specialister av olika slag. Idrottsstjärnor vittnar om hur de får ta emot hatbrev då de inte presterat på en nivå som fansen förväntar sig, på sociala medier kommenterar våra barn och tonåringar varandras utseende och klädstilar på ett sätt som inte med bästa vilja i världen kan ses som konstruktivt. Allt som allt skapar detta ett hårdare klimat både i samhället och i våra verksamheter.

Att förstå sin inre kritiker

Det första stegen mot att hantera sin egen och andras inre kritiker är som ofta annars att förstå den. Den inre kritikern är en del av vår personlighet vi skapar redan som små barn. En första metod att lära oss hur världen fungerar är att ta till oss det vi uppfattar som kritik, eller då vi gör fel.  Vår inre kritiker drivs av rädsla, som om den får fritt spelrum kan göra att vi fastnar i negativitet, oro och frustration, den vill ha förutsägbarhet och säker.

I rollen som ledare befinner man sig i en position där man är mycket exponerad och en tänkbar måltavla för missnöje och kritik från andras människors inre kritiker, något som gör att många som skulle kunna vara bra ledare avstår positionen, kanske i vetskap om att höra både den egna inre kritikern och andras ocensurerade kritik kan bli för mycket.

Eller också väljer man att avstå för i vetskapen om att rädda ledare är mindre bra ledare, de agerar ofta genom att reagera på vad som sker än på att bygga framåt, de fäller snarare än friar, de kritiserar snarare än uppmuntrar till växande.

Hur hanterar jag den inre kritikern?

  1. Acceptera att den inre kritikern finns och har en funktion
    Det första steget i att hantera den inre kritikern är att omfatta tanken att allt inte är negativt, använd på rätt sätt hjälper vår inre kritiker oss att sträva vidare, att inte slå oss till ro och förbli liknöjda. Med en blinkning utvecklar man det gamla ordspråket ”man lär så länge man lever” till att bli ”man lever så länge man lär”.

Förutom att den inre kritikern kan hjälpa oss att sträva vidare är det så att den också har och har haft funktionen att se till att skydda dig.  Kanske har du tidigare varit i en situation där du har gjort något som fått obehagliga konsekvenser för dig. Kanske har folk skrattat åt dig, kanske har du blivit mobbad eller något liknande, och rösten försöker nu skydda dig från att det sker igen. Problem får vi ger den för mycket plats, då den blir hård och nedbrytande snarare än konstruktiv. Det kan också vara bra att veta att alla har vi en inre kritiker och att alla försök att döva den bara leder till att den hittar andra vägar att uttrycker sig.

  1. Försök att ställa dig utanför!
    Nästa steg är att acceptera det enkla faktum att den inre kritikern inte är du, det är en del av dig. Du kan se på den som en vän som försöker att hjälpa dig på ett sätt som kanske inte alltid gynnar dig.

Träna på att lyssna inåt, både på din intre kritikers röst och på vad du känner då den inre rösten blir högljudd. Försök att inte trycka undan vare sig känslor eller din röst. Lägg märke till dina känslor och sätt ord på dem, säg högt för dig själv ”nu känner jag mig obehaglig till mods”,. Det hjälper dig att förstå vad vad det är som triggar din inre röst.

Fortsätt med att lägga märke till vad din röst säger till dig, och ställ dig själv frågan vad den vill berätta för dig? Vad försöker den att varna dig för, vad försöker den att skydda dig från.

Bara lägg märke till vad den säger utan att döma, kommentera eller att trycka undan. Bara acceptera det den säger och försök att förstå vad den försöker att skydda dig ifrån.

  1. Fortsätt att träna på att ta rollen som observatör,
    Den platsen är stormens lugna öga där du kan vila.  Det är därifrån du kan styra, förstå och med tiden få den inre rösten att arbeta åt dig på ett sätt som är mera produktivt.