Utvikling_dame-med-tre

En tanke om lärande

På ”Att leda utan att vara chef” talar vi ofta om lärande, att lära och ur ledarskap handlar om att lära sig om sig själv, och om andra. Att lära själv behöver kanske ingen närmare förklaring, men i rollen som ledare ligger också i rollen att ta ett steg utanför mig själv och att hjälpa mina medarbetare lära, utvecklas och komma vidare.

På våra utbildningar talar vi också som ledarskap som ett hantverk, på samma sätt som glasblåseri, finsnickrande eller skomakeri. Hantverk är inget man kan lära på kurs, det kräver mera av oss. För att lära ett hantverk kräver det att vi arbetar enligt modellen ovan, att jag rör mig mellan de tre baserna; Tänka; Handla och Känna. Innan vi gått varvet runt mellan de tre baserna har vi hunnit inte lära.

Tänka står för att bilda sig en teori om något, att läsa böcker, gå på kurs eller att diskutera med andra människor. Helt enkelt allt jag lärande jag skaffar mig genom att läsa på eller att tänka till på hur något fungerar eller borde fungera och vad jag skulle kunna göra för att påverka något i den riktning jag önskar.

Handla, är vad det låter som – att gå ut och göra. Oavsett om det är bära en mjölsäck eller att hålla ett möte, du omsätter dina tankar eller det du känner i praktiken genom att göra något.

Känna handlar om att känna efter och att reflektera inåt – blev det här bra eller inte? Hur känns det i mig då jag gör det ena eller andra, är jag komfortabel med det jag eller andra gör? Om man beskriver ”Tänka ” som mitt intellektuella lärande handlar ”Känna” om det känslomässiga lärandet.

Vad kan vi ha för nytta av det här?

Det första uppenbara svaret är att vi alla lär på olika sätt, eller vi tar olika vägar i lärandet. Själv börjar jag nästa allt lärande med att känna efter – ”hur skulle det kännas att skriva en artikel om lärande” till exempel. Min egen nästa anhalt är att tänka efter; är det realistiskt, hinner jag, har jag tillräckligt med kunskap? Kan jag uttrycka mig intressant? Om jag får ”ja” på de här frågorna går jag vidare och börjar sätta mig ner och skriva. Ibland får frågan gå fram och tillbaka några gånger för att reda ut om det är något som skulle få mig att ändra det beslutet. Till slut finns i alla fall ett beslut och då är uppgiften bara att gå ut och göra, sätts sig ner och skriva, börja planera eller vad det nu kan vara.

Så fungerar jag. Jag brukar också nämna en av mina bästa vänner som alltid – verkligen alltid – närmar sig alla situationer med huvudet föra. All lärande börjar för honom med att tänka, skapa teorier, läsa in sig och fundera. Innan vi skall ut och paddla havskajak första gången har han läst på allt han hittar i ämnet, skall vi gå och lyssna på en ny artist läser han in sig innan konserten. När han är färdigtänkt är han redo att gå till handling för att till sist känna efter. För mig som känner efter och får ett ”ja” eller ”nej” från magen ganska snabbt kan det ibland kännas påfrestande långsamt att vänta till han tänkt färdigt innan vi kommer vidare…

Vanligaste strategin: Börja genom att handla

På de utbildningar jag lyfter den här frågan, brukar jag med ett exempel se vilken den vanligaste strategin att lära är. Den allra vanligaste strategin är att börja genom att handla. Man gör först och sedan går man till att tänka eller att känna efter.

Jag skulle vilja ge ett exempel på detta som jag fått av en kursdeltagare, jag lyfter den för att jag tycker att den är ett bra exempel på hur man kan komma till både snabbare och bättre resultat genom att utgå från var gruppens medlemmar befinner sig.

En man som arbetar som förman på en mekanisk verkstad berättade att de nyligen installerat en ny och mycket dyr vattenskärmaskin, en maskin som skär igenom 5 centimeter tjockt stål med hjälp av en oerhört koncentrerad vattenstråle. Maskinen är både dyr och samtidigt väldigt farlig om man inte kan hantera den. I samband med att man installerade maskinen ville företaget som sålt maskinen hålla en flerdagarsutbildning för att lära upp personalen innan driftsättning.

Förmannen tackade för erbjudandet, men valde att tacka nej till utbildningen med motivet att ingen i hans personalgrupp skulle lära sig använda maskinen på det sättet i hans verkstad, hans grupp bestod till övervägande delen av människor som lärde sig genom att handla först. Istället för en flerdagars utbildning fick medarbetarna en entimmas genomgång av grundfunktionerna och vad som var verkligt farligt med maskinen.

Då genomgången var färdig sade förmannen så här till sina anställda: ”Denna helgen är det öppet hus i verkstaden, alla får göra vad de vill för privat bruk i vattenskärmaskinen, det enda villkoret är att du visar upp vad du gjort för mig”.

På måndagen hade han en lång kö av medarbetare som ville visa upp den ena mer avancerade designen än den andra, verkstaden hade varit full av experimentlusta och de flesta kunde nu betydligt mer om hur man hanterade maskinen än om de gått en tvådagarskurs.

 Nu har jag tre frågor till dig:

  1. Hur ser din lärandestrategi ut? Vilken väg går du i ditt lärande?
  2. Hur ser det ut i din grupp, ta lite tid och fundera över hur medlemmarna i din grupp lär!
  3. Har du någon du uppfattar som besvärlig i ditt team för att han eller hon har en annan lärandestrategi än du själv?

Vill du utvecklas som ledare? Anmäl dig till Sveriges största ledarskapskurs:

Att leda andra utan att vara chef

Att leda andra utan att vara chef – steg 2