Krönika om lyssnande:

Är du dålig på att lyssna?

Lyssnandet anses av många vara den mest centrala kommunikationsfärdigheten, men det är också den minst utforskade. Kanske den med lägst status? För även om vi alla har hört talas om aktivt lyssnande och kanske praktiserat det på någon kurs vill jag påstå att det är det vi är sämst på. Eller om vi gör glaset halvfullt: där det finns störst potential.

Vi är inte närvarande, lyssnar inte färdigt eller reflekterar inte ens över vad det är vi hör. I värsta fall ställer vi inte ens frågan eller bjuder in till dialog. Ofta har vi redan bestämt oss för vad vi ska säga sedan, oavsett vad vi får höra. Är dessutom personen olik oss själva, har ett annat perspektiv, en annan bakgrund eller ett annat kön tenderar vi att lyssna ännu mindre fritt från egna tolkningar och värderingar. Professorn i Företagsekonomi Klara Pihlajamäki, en av dem som har studerat lyssnande säger bland annat:

”Lyssnandet är en outnyttjad resurs. När vi väljer att inte lyssna förnekar vi inte bara den som talar utan också oss själva”.

Lyssnandet i oförutsägbarhet och ständig förändring

I den komplexa och oförutsägbara värld vi lever idag får lyssnandet en ännu större betydelse. Ingen har längre svar på alla frågor (inte ens chefen), vi kan inte enbart förlita oss på gårdagens kunskap och andra perspektiv är nödvändiga för att utveckla idéer och innovationskraft.

Nyfikenhet är en förutsättning

Som moderator är jag bra på att ställa frågor. Nyfikenhet och intresse för andra är en förutsättning för att göra ett bra jobb. I din roll som informell ledare är det lika viktigt; att försöka förstå dina medarbetare och kollegor för att utveckla teamet och hitta synergier mellan människor. Som medmänniska gäller samma sak.

För att bygga relationer och utvecklas som människa behöver vi lyssna – både på oss själva och på andra.

Konsten att lyssna kräver närvaro

Studier identifierar olika teman för lyssnandet. Flera som återkommer är att etablera förtroende, att respektera talaren och dennes berättelse – och att vara närvarande genom att fokusera sin uppmärksamhet både kroppsligt och verbalt på talaren. Själv vill jag lägga till mentalt, att vara närvarande fullt ut innebär också att vara närvarande mentalt med sina tankar hos den man lyssnar på. Kanske är det den svåraste delen i konsten att lyssna? Att få tyst på den inre rösten som sysslar med något helt annat medan vi på ytan lyssnar på någon i vår närhet. I tider av ständig uppkoppling, förändring och många samtidiga skeenden kan det vara svårt, och vi kan behöva träna på vår närvaro. Till exempel genom mindfulness eller någon annan form av mental träning.

Hur känns det i dig när du inte blir lyssnad på?

Då och då gör jag en enkel övning med grupper jag leder. Den går ut på att en person ska berätta något relativt viktigt och en annan ska agera usel lyssnare. Titta bort, knappa på telefonen, avbryt eller knyt skorna. Trots att alla vet att det är en övning får frågan ”hur kändes det” svar som frustration, irritation, ilska, nedstämdhet, besvikelse, meningslöshet och känslan av att vara mindre värd. Det tråkiga är att det är så här vi ofta beter oss mot varandra.

Minska psykisk ohälsa genom att lyssna

Kent Adelmann är docent i didaktiskt lyssnande och har skrivit boken Konsten att lyssna. En verklig profet i lyssnandets konst. Han säger bland annat att alla organisationer behöver höja sin kompetens att lyssna och minska sina misstag. Han visar att det handlar om enorma summor som kan sparas in om vi blir bättre på att lyssna, utöver att välmåendet skulle öka. Flera studier bekräftar att ett bättre lyssnande kan minska den psykiska ohälsan. Vilken potential!

Ut och lyssna!

Så vad väntar vi på? Ut och lyssna! Ställ fler frågor och var intresserad av svaren. Det enda som är säkert är att vi kommer att få bättre relationer, nya perspektiv och insikter, vilket leder till både yrkesmässig och personlig utveckling. Och om de ledare vi väljer skulle lyssna mer på metanivå är jag övertygad om att både företag och världen skulle se annorlunda ut. Glöm inte heller att lyssna inåt då och då. För där inne finns någon som också är värd att bli lyssnad på!

Bra ledare är goda lyssnare! Lär dig mer om vikten av att lyssna. Anmäl dig till Sveriges största ledarskapskurs:

Att leda andra utan att vara chef

Att leda andra utan att vara chef – steg 2

Lyssnandets tre nivåer

Ju mer vi frågar, ju fler möten vi har, desto mer måste vi alltså lyssna. Lyssna för att försöka förstå. Lyssna för att lära känna. Lyssna för att reflektera över vad det du hör betyder. En del av det aktiva lyssnande, och ett sätt att bli mer medveten om sitt lyssnande är ”Lyssnandets tre nivåer”:

Nivå 1: Subjektiv. Du lyssnar för att svara och utgår från dig själv, dina förutfattade meningar och din egen agenda. Ofta tar den subjektiva lyssnaren över historien ganska direkt. Ren kidnappning med andra ord. Jag tror vi alla varit på denna nivå, även om det kan vara svårt att medge. Eller är vi bara omedvetna?

Nivå 2: Objektiv. Du lyssnar för att förstå utan att värdera eller filtrera. Du låter motparten prata till punkt och lyssnar utan att avbryta. Fokus är på sakinnehållet som bekräftas genom ett det objektiva lyssnandet.

Nivå 3: Metalyssnande. Du lyssnar för att förstå människan. Hur något sägs kan vara viktigare än vad som sägs. Vi är intresserade av och tar in hela situationen. Frågorna blir annorlunda, pauserna kanske längre. Vi vill verkligen förstå och vi läser mellan raderna för att få veta mer. Empati präglar ditt lyssnande. Här bekräftar lyssnaren inte bara det konkreta innehållet i berättelsen utan också känslan bakom.